LifeStyleChanges

Kommer drömmen någonsin bli verklighet?

Humöret pendlar mellan lycka och sorg. Lycka för det jag har, sorg för det jag mist.
En dag hoppas jag lyckan knackar på våran dörr igen för ibland tar sorgen över totalt. Ibland känner jag att ramsan man hörde,skrev och sa så ofta när man var mindre. I detta nue verkligen stämmer in.

Mina ögon kan tindra.
Mina läppar kan le.
Men sorgen i mitt hjärta kan ingen se.

Men mitt i all denna sorg, som pendlar upp och ner är jag ändå lycklig. Lycklig för mitt förhållande, lycklig över min familj (alla inkluderade) och lycklig över mina vänner.

Jag kanske kan verka tvär eller bitsk ibland, men det är inte utav mening. Jag känner bara ibland att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Inget jag någonsin gjort eller kommer att göra är av avsikt att såra någon, utan mer för att jag inte kan hantera mig själv.
Ibland kommer smärtan och tårarna och överrumplar mig och jag kan inte riktigt hantera det.

Det här är inget tyck synd om mig inlägg, utan bara ett inlägg för att rensa lite i mina egna tankar.

Men till er som läser detta och känner mig så ska ni veta att ni betyder otroligt mycket. Även fast jag har svårt att visa de.